Olika behörigheter – el

Det finns 6 olika behörighetsgrader för elektriker och varför det finns så många jämfört med andra yrkesgrupper är enkel. Man måste vara erfaren och kompetent inom alla områden för att få fullständig behörighet AB. Under denna finns ett flertal graderingar beroende på vilken typ av strömstyrka man får arbeta med. På byggen hittar vi olika yrken som snickare, betongarbetare, plåtslagare, målare med flera. Men ingen av dessa grupper arbetar med en så farlig sak som ström. Att hantera el kräver att man kan bevisa sin skicklighet så att man inte skadar sig själv eller andra. Om en snickare slår sig på tummen blir skadan begränsad, men om du sticker in fingret i ett eluttag så blir det farligare. Man kan dö av felkopplad ström och visst händer olyckor men det gör det för alla yrkesgrupper. Behörighet bevisar att du har både teoretisk som praktisk erfarenhet.

Typer av behörighet

De vanligaste behörighetsgrupperna är:

  • AB Allmän behörighet (fullständig)
  • ABL Allmän behörighet för arbeten gällande under 1 000 volt
  • ABH (kan inte sökas längre, men ger de som fått behörighet före år 2011 rätt att arbeta med ström över 1 000 volt)
  • BB1 Begränsad behörighet ger rätt att flytta eller sätta upp ledningar i befintlig gruppledning samt att koppla in eller ur maskin, arbeten för under 1 000 volt
  • BB2 – borttagen från år 2012
  • BB3 Speciell behörighet som prövas av elsäkerhetsverket från fall till fall

Certifikat

Är det bevis man får som behörig elektriker. Den teoretiska delen i utbildningen kan vara gymnasieskolans el- och energiprogram eller som vuxenutbildning inom komvux, eller särskilda kurser som anordnas av arbetsmarknadsverket. Detta skall sedan vidareutvecklas med praktik hos ett företag. Denna måste vara ansluten i branschorganisationen för elinstallationsföretag. Praktiken skall omfatta 1 600 timmar. För att sedan erhålla certifikatet måste man ha en anställning hos ett företag som är anslutet till installationsavtalet EIO/SEF. En behörighet gäller sedan över hela Sverige samt de andra nordiska länderna.

Typer av elektriker

Den vanligaste yrkesgruppen inom el är montör eller installationselektriker. Ofta för arbeten i fastigheter, flerfamiljshus eller villor/ småhus. Första tiden måste man arbeta under en annan elektrikers behörighet. För full AB behörighet måste man ha arbetat som anställd fullbetald elektriker i 4 år.

Andra elektriker är industrielektriker, distributionselektriker, svagströmselektriker eller tekniker. Det finns inga klara gränser mellan dessa områden, en vanlig elektriker som arbetat på byggen kan mycket väl övergå till industrin utan vidare.

Anledningar till att du skall bli elektriker

Förutom ett omväxlande och intressant arbete lönar sig den långa utbildnings, praktik och lärlingstiden inom elektrikeryrket. Sett till avtalsenliga löner ligger elektriker väl till i konkurrens med andra sysselsättningar. Jag kan nämna att ingångslönen för lärling ligger på nästan 14 000 kronor enligt avtal. Efter arbetade 720 timmar stiger lönen för att första året i yrket vara på cirka 17 500 kr. Efter tre års yrkesvana ligger lönen på nästan 25 000 kr per månad, en servicemontör har drygt 26 000 och en tekniker får nästan 27 000 kr i månaden. Dessutom tillkommer ersättning för restid eftersom arbetet oftast utförs långt från hemmet.